Fria Radikaler
Fria radikaler är ämnen som bildas naturligt i kroppen från syret vi andas. För mycket fria radikaler i kroppen kan bryta ner cellväggar och angripa fettämnen i kroppen. Utöver de fria radikaler som kroppen själv bildar så utsätts kroppen särskilt mycket av dem vid luftföroreningar, strålning och solning, stress, intensiv träning, överhettat fett och överhettad olja samt vid bakterieangrepp. Detta medför oxidativ stress, vilket innebär att kroppen producerar fler fria radikaler än den klarar av att neutralisera.
Den ständigt pågående skadan av fria radikaler leder till åldrande. Man anser t.o.m., att man inte skulle åldras, om man hade full kontroll på de fria radikalerna. Man skulle leva frisk och ung till c:a 120 år. Då skulle "klockan" stanna och man skulle dö utan sjukdom. I praktiken skadas alla människor hela tiden av ett överskott på fria radikaler. Förutom till åldrandet ger fria radikaler även upphov till ökad risk för en lång rad sjukdomar: hjärtinfarkt, stroke, cancer, ledgångsreumatism, grå starr, makuladegeneration, diabetes, m.fl. Man kan utan överdrift säga, att fria radikaler är den farligaste riskfaktorn och att bättre kontroll av fria radikaler är oerhört angeläget för hälsan.
Oxidativ stress
Oxidativ stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler och andra reaktiva syreföreningar i celler och vävnader. Oxidativ stress är en kemisk reaktion där elektroner förflyttas från friska molekyler till andra, oxiderande ämnen. Oxidativ stress kan skapa skadliga kedjereaktioner som i värsta fall kan skada kroppens celler.
Antioxidanter är kroppens försvar mot fria radikaler
Antioxidanternas funktion i kroppen går ut på att förhindra att oxidativ stress uppstår. När vi andas och får i oss syre, medför detta att fria radikaler frisätts och bryter ned cellerna. Eftersom vi måste andas för att kunna leva, gå det inte att helt motverka att detta händer, däremot går det att bättre balansera processen. Detta görs genom att antioxidanter neutraliserar fria radikaler och flera av våra hormon och enzymer har delvis detta som uppgift. Även antioxidanter som vi får i oss från frukt, bär och grönsaker hjälper till med detta.
Bär innehåller mest antioxidanter. Ta för dig av: blåbär, svarta vinbär, nypon, körsbär, björnbär, smultron, lingon och kråkbär som har ett högt innehåll. Granatäpple är en frukt som innehåller en stor mängd antioxidanter. Citrusfrukter är också ett bra val samt vindruvor, plommon, ananas, dadlar och kiwi.
C-Vitamin
C vitamin är ett av våra mest omtalade näringsämnen. De flesta av oss associerar vitaminet med frukt och grönt, vilket är helt rätt. Eftersom kroppen inte kan skapa det på egen hand behöver vi få i oss från det vi äter och dricker. Dessutom kan det inte lagras någonstans i kroppen, vilket gör att vi kontinuerligt behöver tillföra det för att inte få underskott.
Bär innehåller mest antioxidanter. Ta för dig av: blåbär, svarta vinbär, nypon, körsbär, björnbär, smultron, lingon och kråkbär som har ett högt innehåll. Granatäpple är en frukt som innehåller en stor mängd antioxidanter. Citrusfrukter är också ett bra val samt vindruvor, plommon, ananas, dadlar och kiwi.
NAC
Glutation är kroppens mest kraftfulla antioxitant.
Vi har ett kroppseget inbyggt sätt att hantera fria radikaler, bl.a. vårt mycket viktiga glutation. Glutation består av tre aminosyror, cystein, glycin och glutmate – och kan tillverkas av kroppen utifrån dessa byggstenar. Glutation kallas ofta för den viktigaste antioxidanten våra egna kroppar kan bilda.
Vi kan få i oss antioxidanter från maten, allt från C-vitamin till färgämnen i grönsaker. Men vårt kroppsegna försvar är så mycket mer effektivt. Att ta en av glutations byggstenar NAC är ett mycket bra sätt att öka glution på.
10 i topp: Livsmedel med naturliga antioxidanter
1. Mörk choklad
Forskning visar att kakaopulver innehåller massor av antioxidanter och mer polyfenoler (kemiska föreningar som fungerar som antioxidanter) än många
fruktjuicer.
2. Granatäpple
Tillhör de antioxidantrikaste frukterna och är även fullproppade med ellaginsyra som har sjukdomsbekämpande egenskaper.
3. Hallon
Rika på C-vitamin, folat, järn och kalium. Dessutom har de höga halter av den lösliga fibern pektin som hjälper till att kontrollera kolesterolet. Hallon är också rika på antioxidanter.
4. Katrinplommon
Är rika på antioxidanter av typen polyfenoler som kan bidra till att bromsa nerbrytningen av benmassa. Plommon innehåller också mycket klorogensyra, en antioxidant som visat sig kunna bidra till att hålla blodsockret i bättre balans.
5. Blåbär
Innehåller massor med antioxidanter. Dessutom innehåller blåbär resveratrol, som är ett anticancerogent ämne. Antioxidanterna i blåbär kan också möjligen skydda ögat från vissa åldersförändringar.
6. Grönkål
Innehåller näringsämnet lutein, som är en karotenoid och antioxidant. Grönsaker som innehåller mycket lutein är bland annat persilja och broccoli, men absolut mest finns i rå grönkål.
7. Jordgubbar
Innehåller fytokemikalier och flavonoider som gynnar hjärthälsan genom att hjälpa till att rensa bort det dåliga kolesterolet från blodbanan och förbättra blodfetterna. Antioxidanterna i jordgubbar hjälper till att minska inflammation i kropp och leder.
8. Spenat
Rik på A-vitaminer som är mycket viktiga för vår syn och hud samt slemhinnor och tillväxt. Innehåller också rikliga mängder av E-vitamin, som är en antioxidant som skyddar kroppens celler mot fria radikaler.
9. Russin
Deras mörka färg skvallrar om de många antioxidanter som finns i deras söta mitt. Innehåller vitamin C, B2, B1 och B6 samt karoten, fosfor, järn, kalcium, kalium, magnesium, natrium, selen och zink.
10. Brysselkål
Kål kan bland annat skydda mot cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Kålens cancerförebyggande effekt beror framför allt på det stora innehållet av antioxidanter som gör att vi blir mer motståndskraftiga mot sjukdomar.
Jordning – vad är det och hur fungerar det
Från 4haelth.se:
Forskningen på grounding eller earthing, det vi på svenska kallar jordning, är tydlig. Kontakt med jorden är lika viktig och naturlig som att äta en kost vi är gjorda för att äta. I avsnitt 291 förklarar vi varför och vad som faktiskt händer i kroppen och jag ska även summera detta här. En jordad kropp kan ta hand om fria radikaler, inflammation och stress. Med jordning kan vi förbättra tillstånd av värk, utmattning, autoimmuna sjukdomar mm.
Jordning, det som på engelska kallas för grounding eller earthing, betyder att man kopplar något till jorden, sätter det i kontakt med marken. Generellt brukar man prata om att jorda elektronik, såsom elen i ditt hus – den är kopplad till jorden.
Anledningen att man jordar saker är för att det på ytan av jorden finns en reservoar av fria elektroner. Ett överflöd av elektroner som snabbt kan röra på sig och reducera elektrisk laddning.
Och på så sätt fungerar det med oxidativ stress i kroppen. Har vi kontakt med jorden tar vi hand om den oxidativa stressen. Den oxidativa stress som är anledningen till kronisk inflammation. För även din kropp är elektrisk. Våra hjärnor och vårt nervsystem skickar tex hela tiden elektriska signaler.
När du står barfota på jorden (eller sover jordad på ett jordningslakan) så neutraliseras vår elektriska laddning, genom att kroppen absorberar elektroner från jordens yta, och därmed får samma laddning som marken. Vi kan inte ha positiv laddning i ett jordat objekt. Detta är varför vi jordar vårt kylskåp, vår dator och andra saker i hemmet. Och detta är varför vi nu inser vikten av att jorda människor. För att förhindra elektriska störningar och inflammation i kroppen.
Ditt eget immunsystem, när det tar hand om patogener eller skadade celler, skickar ut vita blodkroppar. Vita blodkroppar i form av neutrofiler omsluter patogenen (eller det som ska tas omhand om) och utsöndrar reaktiva syreradikaler. Dessa fria radikaler är elektriskt laddade molekyler som fäster till patogenen och tar elektroner från den. Det är så immunsystemet tar hand om skadade celler, skadliga mikroorganismer osv.
Fria radikaler, som bl.a. immunsystemet använder, saknar elektroner och är alltså elektriskt laddade. Dessa kan fästa in till andra molekyler och stjäla elektroner. Det är detta som är oxidativ stress i kroppen.
Det överskott av fria radikaler som bildas när immunsystemet arbetar, behöver neutraliseras av antioxidanter, vilka är elektrongivare. Om de fria radikalerna inte tas omhand, kan de stjäla elektroner från friska celler och på så sätt skada dem. Detta leder till en kedjereaktion där immunförsvaret måste skicka nya neutrofiler för att städa upp denna skada. Vi pratar alltså om oxidativ stress som sprider sig och skapar inflammation.
Kort sagt fungerar alltså jordens yta som en enda stor antioxidant så länge du har direkt hudkontakt med den (eller via jordningsproduker)
Fria radikaler
Är en fysikalisk-kemisk term, som betyder molekyler, som tappat en eller flera elektroner. Fria radikaler har därmed fått en eller flera opariga elektroner och blivit instabila. De måste helt enkelt omedelbart få tillbaka elektronen/elektronerna och bli stabila säckar inuti cellerna, som står för energiproduktionen. Fria radikaler bildas också i levern i samband med avgiftning av olika endogena och exogena gifter, t.ex. tungmetaller. Rökning, strålbehandling ger också ökad bildning av fria radikaler.
Kroppen har ett försvar i form av flera enzymer, som har som uppgift att ge de fria radikalerna elektroner och därmed oskadliggöra dem. Detta försvar förstärks av s.k. antioxidanter. Det bildas alltid mer fria radikaler än vad försvaret klarar av. Överskottet av fria radikaler stjäl elektroner från närmsta grannmolekyl, som därmed skadas. På detta sätt skadas alla celler i kroppen hela tiden. Man har t.ex. räknat ut, att det sker flera hundra skador på arvsmassan, DNA, i varje cell varje dag. Även alla andra typer av molekyler skadas, t.ex. lipider (fettämnen), proteiner, glykosaminoglykaner (i brosk och bindväv).
Blodanalys
Då fria radikaler utgör ett hot mot hälsan för alla människor, borde egentligen analysen utföras vid varje läkarbesök.
Blodanalys, praktiskt genomförande:
Enkelt stick i fingret. Patienten får själv se resultatet på en bildskärm.
Antioxidanter
Princip: Det gäller att så långt möjligt skydda sig mot skador av fria radikaler. Detta kan göras genom att undvika sådana faktorer som ökar produktionen av fria radikaler, t.ex. rökning, gifter och genom att tillföra antioxidanter.
Med antioxidanter menas alla sådana ämnen, som hjälper till att oskadliggöra fria radikaler. Många antioxidanter finns i maten, fr.a. i vegetabilier. En del är vitaminer, t.ex. C-vitamin, E-vitamin, vitamin B-6. Andra är mineraler eller spårelement, t.ex. selen. De flesta är andra typer av ämnen, t.ex. bioflavonoider, polyfenoler, astaxantiner, karotinoider. Varje enskild antioxidant skyddar huvudsakligen mot en enda typ av fri radikal.
Det är viktigt att ha klart för sig, att man därför alltid måste tillföra många olika antioxidanter samtidigt. Antioxidanterna samverkar nämligen och man får en synergieffekt. Detta enkla faktum har man ofta förbisett vid forskning, då det är mycket lättare att studera en faktor i taget än många på en gång. Därför har i viss mån antioxidantbehandling kommit att betraktas med skepsis. Man har nu emellertid i många studier kunnat påvisa mycket gynnsamma effekter, särskilt om man använder ett brett spektrum av olika antioxidanter och rätt dosering.
